Digital Library Management #1: Vad är ett digitalt bibliotek?

Det här är första delen i en serie av två bloggposter om Högskolan i Borås engelska masterkurs Digital Library Management.

Trots två spännande grundkurser i datorrteknik och information retrieval (bästa kursen hittills) har diskussioner kring ‘digitala bibliotek’ och ‘digitala informationstjänster’ i varit frånvarande i masterprogrammet. Kanske framstod det som naturligt för Bibliotekshögskolan att dela upp de tekniska bitarna i två kurser och sedan lägga krut på att utforska vad dessa saker kan appliceras på i en annan kurs.

Digital Library Management var både en bred introduktion till digitala bibliotek samt till hur man ska mäta, utvärdera och leda arbetet med digitala bibliotek. En slutsats som man kan dra från kursnamnet är att fokus ligger på bibliotek och inte på informationstjänster. Kanske ska man slopa informationstjänster från masterprogrammets namn? Detta är synd, för jag hade gärna ha sett kursen utforska informationstjänster i en lika stor grad som bibliotek.

Kursen utgick från att vi studenter valde ett studieobjekt i form av ett digitalt bibliotek som vi sedan analyserade i förhållande till en rad olika kritiska ämnen: juridik, ekonomi, och marknadsföring. Kursen avslutades med en presentation där vi skulle pitcha en idé kring hur vi kunde vidareutveckla biblioteket. Roliga saker!

Vad är ett digitalt bibliotek (i teorin)?

När strömmningstjänster som Pandora och Spotify pratar om sina miljontals låtar i sina ‘digitala bibliotek’ eller när jag som privatperson hänvisar till mitt digitala filmbibliotek på min hårddisk är det lätt att få en uppfattning av vad ett digitalt bibliotek kan vara. Forskaren Karen Calhoun pekar ut tre väsentliga kriterier för ett digitalt bibliotek:

[Digital libraries are] systems and services, often openly available, that (a) support the advancement of knowledge and culture; (b) contain managed collections of digital content (objects or links to objects, annotations and metadata) intended to serve the needs of defined communities; (c) often use an architecture that first emerged in the computer and information science/library domain and that typically features a repository, mechanisms supporting search and other services, resource identifiers and user interfaces (human and machine). (Calhoun 2014, s.18) [1]

Denna definition går att applicera på en rad olika verksamheter och tjänster som man främst förknippar med traditionell biblioteksverksamhet. Bibliotek Huddinges webbsida och särskilda appar som Axiells ‘Biblio’ passar enkelt in i Calhouns definition. Det gör i princip alla digitala högskolebibliotek. Även vissa bilddatabaser med tydliga bildningssyften som det svensk-norska DigitaltMuseum kan vi räkna som digitala bibliotek.

Men kan man räkna en bilddatabas som Imgur som ett digitalt bibliotek? Är Spotify verkligen ett digitalt bibliotek? Passar fildelningssajter som SciHub eller The Pirate Bay in i Calhouns definition av ett digitalt bibliotek är? Kan man räkna hela webben som ett digitalt bibliotek?

Utifrån ett akademiskt perspektiv är det svårt att kalla dessa digitala tjänster för ’digitala bibliotek’. Både Imgur och fildelningssajter skulle falla på Calhouns andra kriterium. Samlingarna måste modereras och väljs ut av något eller något. Man kan (med få undantag) ladda upp vad som helst på dessa webbsidor. Calhouns definition också pekar mot att digitala bibliotek ska ha ett starkt bildande uppdrag. Saknar vårt bibliotek ett sådant uppdrag är det förmodligen inte ett ’digitalt bibliotek’.

Digital Library Management är en kurs som till stor del fokuserar på forskningsbibliotek. Hur än väl du kan argumentera för att SciHub är ett digitalt bibliotek kommer kursledarna förmodligen inte godkänna det som ett studieobjekt.

Vad är ett digitalt bibliotek (i praktiken)?

Jag tror inte att jag är ensam i kursen när jag undrar hur det dagliga arbetet kring ett digitalt bibliotek faktiskt ser ut. Det är betydligt lättare att få en uppfattning hur ‘vanligt’ biblioteksarbete ser ut på en traditionell biblioteksverksamhet. Men de bibliotek som är helt och hållet digitala? Vilka är det som arbetar med Europeana och DigitaltMuseum? Möjligheter och utmaningar? Hur ser de yrkesutövare som arbetar med digitala bibliotek på sina yrkesidentiteter? Det skulle ha varit spännande om kursledarna hade bjudit in gästföreläsare som arbetar med digitala bibliotek så att vi studenter kunde ställa dem frågor kring det som vi har bekantat oss med i kurslitteraturen och tentorna.

– Kan man hävda att att utan en (digital) bibliotekarie är ett digitalt bibliotek bara en databas?

Tittar man på digitala bibliotek utanför traditionella *biblioteksverksamheter som folk- skol- och högskolebibliotek tror jag att det är svårt att hävda det. Det finns en bred skara av begåvade och mycket kompetenta digitala humanister, systemvetare, arkivarier, museivetare och projektledare som är lämpade för att arbeta med digitala bibliotek. Därför är det betydligt svårare att se hur en yrkesidentitet som centrerar runt ’digital bibliotekarie’ kan få lika stort uppmärksamhet som ’bibliotekarie’ har för traditionell biblioteksverksamhet. Digitala bibliotek är fortfarande ett växande fenomen. Det kommer förmodligen att dröja många decennier innan denna verksamhet också professionaliseras.

– Ska digitala bibliotek fokusera på att bygga gemenskap och inte bara samlingar?

Vi var många i kursen som kom fram till slutsatsen att de digitala bibliotek som finns skulle kunna bli betydligt bättre på att engagera sina användare. Det var förvånansvärt hur många digitala bibliotek har väldigt daterade webbsidor. Många digitala bibliotek är inte heller anpassade efter åtkomst via mobilen. Även om mitt eget studieobjekt var både användbar och väldesignat fick jag ingen känsla av engagemang och gemenskap. Det digitala bibliotek kändes mest som en samling av digitala objekt.

Att enbart skapa en samling kanske uppfyller kravet på vad ett bibliotek är, men det är också ett konservativt och cyniskt sätt att se på vilket roll ett (digitalt) bibliotek ska spela.

Tänk på ditt favoritbibliotek. Kanske det är arkitekturen, inredningen eller färgerna som står ut. Tänk på de spännande mötena som uppstår eller på det breda programutbudet. I vissa fall lyckas det fysiska biblioteket spegla lokalsamhällets och medlemmarnas drömmar och utmaningar. Men hur mycket av detta faktiskt reflekteras på bibliotekets webbsida?  Var har vi den inspirerande och kreativa webbdesignen? Var är podcasten som bibliotekarierna har spelat in i samband med författarbesöket? Var har vi bok- och spelrecensionerna? Var är de digitala utställningarna….

Vem behöver detta när allt vi behöver är öppettider, en sökruta och kalendarium.

[1] Calhoun, K. (2014). Exploring digital libraries: foundations, practice, prospects. London: Facet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *