‘Navigera utan karta?’ eller ”Teori är viktigt!”

Ett ouppmärksammat och underdebatterat problem som präglar BoI-sektorn i Sverige är frågan kring utbildning. Sektorn behandlar utbildningarna inom biblioteks- och informationsvetenskap som om de vore rena yrkesprogram. ”Bibliotekarieutbildning” är ett ord som dyker upp ofta i diskussioner inom bibliotekssektorn. Realiteten är förstås helt annorlunda. Om lösningen på detta är att luckra upp kraven på examen inom BoI eller göra om utbildningsprogrammen så lutar jag mig mer mot det sistnämnda. Men det blir hursomhelst studenterna som får täcka upp för vad deras program inte kan ge dem. Våra program ger oss inte några direkta yrkeskunskaper. Men vi kan väl förvänta oss en gedigen introduktion till biblioteks- och informationsvetenskap som ett akademiskt ämne?

Två terminer in i utbildningen har vi inte har diskuterat vad det är som vi kommer ägna minst två år av våra liv åt. Vad är biblioteks- och informationsvetenskap? Att ge oss en helhetsbild kring biblioteks- och informationsvetenskap är och ska vara har vårt program inte valt att göra. Här har Bibliotekshögskolan valt att kasta oss direkt in i olika sub-discipliner som information retrieval och människa-dator interaktion. Mindre stoff och mer rakt-på-sak. Det är väl bra?

Det finns praktiska fördelar med ett sådant upplägg, men det finns också problem. Masterprogrammen inom biblioteks- och informationsvetenskap öppnar upp för sökanden från i princip alla akademiska forskningsfält och ämnen: från träslöjd och målerikonservering till fysik, nationalekonomi och historia. En sådan mångfald av forskningsbakgrunder ställer en större press på en gedigen introduktion till ett helt nytt akademiskt ämne. Genom att introduceras till ett ämne bit för bit riskerar vi att tappa helheten och att kritiska ämnen utesluts. Det blir därmed svårare att utveckla en grundläggande identitet som informationsvetare och blivande informationsspecialist.

Själv kommer jag från en bakgrund inom historia. Historia är ett självmedvetet ämne med ett starkt förtroende sina metoder och som inte räds att engagera sig i metadiskussioner om vad historia är och inte är. Att bygga upp en identitet som en begynnande historiker att lätt när man studerar historia. Det är inte i närheten lika naturligt att utveckla en identitet som informationsvetare när man läser biblioteks- och informationsvetenskap.

Heltidsstudier kombinerad med jobb och andra åtaganden gör knappast att man vill tillbringa fritiden med att nörda in sig ytterligare i ämnet. Själv skulle jag vilja ha sett mitt utbildningsprogram inleda med en kort kurs där vi introduceras till BoI-fältet. Men tills dess får vi ta tag i saker själva. En bok som jag har uppskattat är David Bawden och Lyn Robinson’s lättlästa Introduction to Information Science. Här finns viktiga metadiskussioner kring ämnet informationsvetenskap till korta sammanfattningar om olika sub-discipliner och centrala områden. R. David Lankes monumentala The Atlas of New Librarianship är också en egendomlig bok om kopplingen mellan teori och praktik inom biblioteksvetenskap. Bloggar och podcasts är ett annat område som förtjänar en del uppmärksamhet.

En större medvetenhet om biblioteks- och informationsvetenskap bidrar till en större förtroende för sin akademiska och professionella identitet. Det skulle också bidra till att ta död på den tröttsamma attityden att man nöjer sig med lägsta möjliga betyg för att ”man ändå inte vill forska”. Jag undrar hur det måste kännas för programansvariga och lärare när de vet att vissa studenter inte bryr sig inte om programmets innehåll. Många studenter läser programmen bara så att kan skriva i CV:t att de har examen i ämnet och är därmed behörig att söka jobben.

På lördag åker jag till Sheffield för att delta på iConference 2018, iSchool-konsortiets årliga konferens om informationsvetenskap. Jag vet hur sällsynt det är för student att åka på en internationell konferens utan att behöva leverera en paper. Därför är jag oerhört tacksam över LM Information över denna möjlighet. The iConference blir därför ett tillfälle att utforska ett ämne som mitt utbildningsprogram paradoxalt nog, inte ha kunnat ge mig. Under de kommande veckorna kommer jag skriva bloggposter för att sammanfatta de intryck jag har fått. I slutändan hoppas jag att detta inspirerar andra studenter till engagera sig i vad informationsvetenskap kan ge dem. Både i förhållande till sina studier och sina professionella liv.

Fotot från Flickr-användaren joelosfeliz under licensvillkoren CC BY-NC 2.0.

One comment

  1. Hej Stieg!
    Tack för dessa synpunkter på det masterprogram i b&i som du går. Vi har precis påbörjat ett arbete med att revidera programmet och dina kommentarer kommer därför särskilt lägligt.

    Detta masterprogram vid Högskolan i Borås utvecklades ursprungligen för studenter som redan arbetade med digitala bibliotek och informationstjänster, vilket till viss del kan förklara att en förförståelse för ämnet förutsattes. Sedan dess har studentgruppen breddats och nya behov har uppstått.

    I HB:s andra masterprogram i ämnet ingår t.ex. en inledande kurs om 7,5 hp som introducerar b&i som forskningsområde och professionsområde (om det leder till en starkare insyn i ämnet är en fråga för studenterna att svara på, men jag hoppas det). Vi tar med oss dina synpunkter i det framtida arbetet med programmet med inriktning på digitala bibliotek och informationstjänster.

    Hoppas att iConference har varit givande – ha en trevlig sista konferensdag!

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *