Teknik för en bibliotekarie? – HTML/CSS, XML och Databasteknik/SQL

Pysslar man med digitala bibliotek är det ett givet att man behöver kunskaper i de saker som möjliggör dem. Jag såg kursen Technologies of Digital Libraries 1 som ett sätt att råda bot på min tekniska underlägsenhet. Hit med medicinen!

Technologies of Digital Libraries 1 ämnar att ge grundläggande kompetenser i HTML och CSS, XML samt databasmodellering och SQL. Efter kursens gång kommer du däremot ha inget större förtroende i dina kunskaper om databasmodellering och SQL. Tonvikten ligger på HTML/CSS och XML. Räkna därför med fortsatt förvirring av databaser och SQL efter kursens gång om du inte har sysslat med det tidigare.

HTML och CSS

Som obekväm tonåring fick jag bekanta mig med HTML genom min fula Angelfire-webbsida. Har du också skapat en WordPress-blogg från grunden kommer du ha redan lärt dig en del CSS.

HTML och CSS är två grundbultar i webben. HTML är det regelverk som förklarar de strukturer som krävs för innehållet på webbsidor. HTML använder s.k. ”tags” för att för att ge text och annat innehåll mening (t.ex. <p>Hej på dig!</p>). CSS (Cascading Style Sheets) strukturerar innehållet på webbsidan. Men CSS skiljer från HTML i och med att det strukturerar hur innehållet på din webbsida presenteras och ser ut. HTML är innehållet och CSS får innehållet att se snyggt ut. Ganska ofta väljer man att ha sin CSS-kod i en egen fil.

Youtube-klipp är oftast överlägsna i att berätta om tekniska ämnen på ett förståeligt sätt för nybörjare än många kursböcker. Men det finns undantag. Denna kurs hade DEN BÄSTA KURSBOKEN NÅGONSIN! HTML and CSS – Design And Build Websites av Jon Duckett liknar mer en serie av infographics än en vanlig lärobok. Så fin och snygg, man vill nästan äta upp den. En bok värd att köpa.

HTML och CSS var nog det mest tillgängliga momentet i kursen. Det bästa sättet att lära sig HTML och CSS är förmodligen att skapa en egen webbsida. Jag uppmanar förstås alla BoI-studenter att starta en webblogg om sina studier. På så sätt kommer du att lära dig HTML och CSS på ett roligt och meningsfullt sätt. Du är garanterad att vidareutveckla dina färdigheterna i CSS och HTML när tentan är inlämnad och kursen avklarad.

XML

Då kommer vi till HTML:s osynliga och lite mer svårtillgängliga kusin (kusin på väldigt långt håll då). XML (Extensible Markup Language). XML är ett sätt att skapa, förvara, forma och använda data. XML har många praktiska tillämpningar och används av alla möjliga verksamheter: från metrologiska institut till datorspelsutvecklare. För att arbeta i XML kunde vi välja ett antal verktyg.

En stor skillnad från HTML är att du med XML kan själv skapa och namnge dina taggar. Detta gör XML väldigt flexibelt. Vill du använda XML för att beskriva en samling av olika filmer kan du till exempel använda taggarna <film></<film> och <titel></titel>. Detta kan du inte göra med HTML som är betydligt mer begränsad än vad XML. Genom en intern eller separat DTD-fil (Document Type Declaration) kan man också specificera vilka sorts taggar får vara med i din XML-fil. Detta är är mycket bra ifall du vill skicka dina XML-filer till andra personer och vill att de förhåller sig till dina spelregler.

Tyvärr var inte vår lärobok för XML i närheten lika inspirerande och givande som den vi hade för HTML/CSS. Jag knappt läste boken. Jag tror att våra lärare förväntar sig att vi går till egna, mera pedagogiska källor för att begripa det som vi håller på med. När en majoritet av kursdeltagare har inte arbetat med XML tidigare så är det någonting som de uttryckligen bör prata om.

Det bör nämnas att XML har också en massa relevanta och närbesläktade teknologier som kraftigt utökar vad man kan göra med sina XML-filer. Men det var ingenting som vi gav oss in på i denna kurs.

Databasmodellering och SQL

Det sista och minsta momentet i kursen var inom databasteori och SQL. Inom denna delmoment lärde vi oss framför allt hur man ska visualisera och definiera olika enheter (klasser) som kan ingå i en databas samt hur man genom programeringsspråket SQL (uttalas ’See-kwal’) kan lägga till, ta bort och ändra data i databasen. Mycket av modelleringen och SQL-andet gjorde vi genom programmet MySQLWorkbench.

Vid ett första tillfälle framstår databasmodellering som relativt enkelt. Vill jag modellera en butik som säljer stickade mössor kan man skapa relevanta klasser som ’kund’, ’butik’, ’mössa’ och ’stickare’ med relevant information (attribut) inom dessa klasser (Namn, adress, etc). Ett problem som däremot uppstår är att mycket av den information som man modellerar kan vara överflödig och oeffektiv. Dålig design helt enkelt. Som med nästan allt här i livet finns det bättre och sämre sätt att göra saker på. Genom en svårbeskrivlig process som kallas för ’normalisering’ går det att göra databasen mycket bättre. När databasen har omvandlats till en .sql-fil kan man använda sig av SQL-kommandon för att ha kul med databasen.

Den som vill lära sig mer kring databasmodellering rekommenderar jag att ta hjälp av denna grymma Dutubare. Vi hade en kursbok som vi kunde få hjälp ut av, men de dokument som lärarna laddade upp på vår kursportal räckte för att genomföra tentan.

Personliga reflektioner: Teknik för bibliotekarier eller teknik för bibliotek?

Technologies of Digital Libraries 1 upplevde jag som svårare att engagera sig i än kurserna Information Retrieval for Digital Libraries 1 och Digital Library Management. Kursens parallella upplägg med Digital Library Management var inte optimalt. Ibland fick jag strunta i en uppgift och fokusera på en annan. Konsekvensen var att jag hade bara ett par på mig att då skriva den uppgiften som jag bortprioriterade.

Litteraturen, med ett mycket stort undantag, var ganska svårtillgänglig. När kursen inte innehöll några föreläsningar eller gästföreläsningar var det inte heller lätt att känna vild inspiration för de tekniker vi fick bekanta oss med. Lärarna är säkert mycket passionerade och entusiastiska över sina ämnen, men denna entusiasm är svår att förmedla till studenter när de inte är på plats. En enorm nackdel med distansstudier.

Jag hade gärna sett kursen utforska mera generella programmeringsspråk som Java eller Python. Bortsett från en kort introduktion till programmeringsspråket ”R” i uppföljningen till Information Retrieval for Digital Libraries 1 kommer vi inte att lära oss programmering i detta program. Skulle programmering ingå som ett moment skulle det däremot innebära en kraftig utökning av kursen från den 7,5 hp den består av idag.

Det är värt att ha i åtanke att kursen heter Technologies of Digital Libraries och inte Librarians. Medan denna kurs pågick anställdes jag som vikarierande biblioteksassistent. Jag var då mycket nyfiken på att veta hur folkbibliotekarier arbetade med den digitala tekniken som vi höll på att lära oss. Jag blev lite förvånad över att höra att de flesta som arbetade med digitala frågor jobbar inte i närheten med dessa kunskaper. Inte ens gick de in i webbsidan och mecka med CSS-koden. Jag hyser ingen tvivel på att dessa tekniker är väsentliga för digitala bibliotek. Men är det bibliotekarier som arbetar med digitala bibliotek? Är det systemvetare? Eller är det någon annan?

En bibliotekarie som arbetar med digitala frågor kan vara en folkbibliotekarie som hjälper människor att använda surfplattor till systembibliotekarier som arbetar tungt med programmering och databaser. Vem är det som befinner sig mitt i mellan dessa? Finns denna person eller är det upp till oss studenter att skapa den rollen?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *