E-books: Production, Distribution, and Reading –  Ett ’skapa-ditt-eget-äventyr’ på egen risk

En ironi med att bo i ett land där befolkningen besitter en hyfsat bra digital kompetens är svenskens tveksamma inställning till e-boken. Jobbar man på ett folkbibliotek märker man detta så gott som varje dag.

Det finns förstås någonting som lockar lite extra med en fysisk produkt snarare än en epub-fil. Ungefär som att lyssna på en vinylskiva snarare än att strömma en låt via datorn. Men livet är så mycket lättare med Spotify och YouTube. Och att få omedelbar tillgång till en viktlös bok lockar mer än att släpa runt Shakespeares samlade verk i tygkassen.

I termin två av masterprogrammet spelade den terminslånga kursen E-books: Production, Distribution and Reading huvudrollen. Vad denna kurs erbjöd var en uttömmande analys kring två viktiga områden inom e-böcker; vad som händer i hjärnan när man läser e-böcker (‘Reading’) samt de kommersiella och icke-kommersiella arenorna inom vilket den svenska e-boken existerar (‘Distribution’). Kursen går också igenom hur man skapar en e-bok genom XML och andra XML-relaterade teknologier (‘Production’). Kursen avslutas med ett empiriskt projektarbete där man väljer ett av de tre huvudområdena att fördjupa sig inom.

Forskningsläget kring e-bokens i Sverige avslöjar både en intressant och rätt så deprimerande utveckling. Varför har e-boken i Sverige inte har blivit en lika stor succé som den har blivit i USA och Storbritannien? Svaret är följande; Sverige är ett litet land med en begränsad marknad, liten efterfrågan bland allmänheten, begränsad marknadsföring från förlagen och biblioteken, icke-aktuellt utbud av e-böcker från biblioteken, avsaknaden av en bra e-bokläsare och konkurrensen mellan förlag och bibliotek. Liksom bostadsarkitektur och järnvägsinfrastruktur är e-böcker någonting kan man lägga till den långa listan av saker som Sverige inte är särskilt bra på.

Den andra, känsliga frågan som kursen utforskar är om att läsa en e-bok är detsamma som att läsa en fysisk bok. Det finns farhågor att läsning av e-böcker inte uppmuntrar till ett kognitivt djupare läsningsprocess, så kallad ’deep reading’. Risken för en mera ytlig läsupplevelse stärks om man läser sin e-bok på en LED-skärm med dålig upplösning eller på en enhet med distraherande internetuppkoppling.

Hur producerar man en e-bok då? De flesta kanske säger ”Med Adobe InDesign” och ni har förstås helt rätt. Men vill du göra det akademiskt kan du använda XML, XSLT, en XML-validator som inte suger och programvaran Sigil. Inte det smidigaste, och inte på det sätt jag skulle designa mitt fanzine eller tidskrift. Jobbar man inom bokbranschen eller på ett förlag så kanske man skapar e-böcker på XML-sättet? Inte vet jag. Det praktiska realiteten av e-boksproduktion var ingenting som kursen tog upp.

Projekt: Att analysera och visualisera e-boksdata genom R, Eclipse och Tableau

Projektarbetet utgör den största delen av kursen. Då projektmomentet också är det enda momentet som ger ett bokstavsbetyg annat än G eller U så var det detta som man ägnar mest tid åt. Antingen tycker man att dessa självständiga projekt-moment är stressiga eller välkomna beroende på hur engagerad man är i sina studier. Jag hoppas att de flesta blivande bibliotekarier hör till de som tycker det sistnämnda.

Ganska snabbt kom jag fram till insikten att projekttillfället var en lämplig ursäkt att utforska mina intressen i datavisualisering och dataanalys. Därför valde jag ganska tidigt att göra en statistisk analys av data kring e-böcker, visualisera datan på ett snyggt sätt samt dra några slutsatser kring detta. Inga problem sa lärarna, bara att tuta och köra.

Att komma fram till en projektidé som denna på ett tidigt stadium var helt nödvändigt främst på grund av två anledningar. Det första hade göra med att jag kunde nästan ingenting om statistik, dataanalys eller ’R’,  programmeringsspråket och analytiska verktyget som används främst av statistiker och ’data scientists’. För det andra behövde jag också hitta en lämplig dataset som jag kunde arbeta med.

För att öka stressen ännu mera kände jag mig jag illa tvungen att läsa en annan kurs vid sidan av E-books…: MOOC-kursen ’Analytics Edge ’ av edX och MIT. ’Analytics Edge’ har ett välförtjänt rykte av att vara en av de bästa och mesta praktiska introduktionerna till datavisualising och data science. För projektets syfte räckte det gott med att läsa första delen av kursen. Detta gav mig kompetenserna att göra en grundläggande analys av min data i R.

Samtidigt som jag tog mig genom Analytics Edge snubblade jag över det amerikanska ’IMLS Public Libraries Survey’, en årlig enkät av folkbibliotek i USA som mäter olika nyckeltal som besöksfrekvens, utlån och dylikt. Ganska ogenomtänkt valde jag att använda mig av amerikansk e-boksdata snarare än svensk e-boksdata. Ett val som skulle straffa mig.

När man gör saker för första gången brukar det bli lite B. Min analys var betydligt mera ’ad-hoc’ än jag ville att den skulle vara. Att analysera en .csv-fil genom enklare funktioner i R var lätt. Mina visualiseringar genom den grafiska ’plot()’-funktionen i R blev däremot så fula att jag var tvungen att använda mig av Excel och visualiseringprogrammet Tableau Public för att skapa några snygga diagram. Om deadline för projektet hade varit två veckor senare skulle jag ha tagit min tid och gjort allt i R. 

Personliga reflektioner: Valet mellan intresse och betyg

E-books: Production, Distribution, and Reading var en mycket bra kurs. Framförallt var delmomenten ’Reading’ och ’Distribution’ samt projektarbetet som höjde kursen. ’Production’-momentet var mindre engagerande. Jag såg det i stället som ett sätt att bekanta sig ytterligare med XML och XSLT. Också: ANVÄND INTE SKITPROGRAMMET XML SPEAR. ANVÄND BASERADE ECLIPSE.

Det finns en fara att gå in i kurs med en idé att lära sig en kompetens utöver vad man redan kan. Oavsett hur fria ramar man har inom kurser så bedöms man ändå kring hur man hänvisar till kurslitteraturen. Gör man som jag och analyserar amerikansk statistik och tolkar detta genom att hänvisa till forskning som främst berör nordiska förhållanden får man räkna med ett medelmåttligt betyg. När jag så bitterljuvt gick ifrån kursen med grundläggande kunskaper i statistik och R men med ett ‘C’ i betyg tyckte jag att litteraturen är alldeles för sverigefokuserat för att ingå i vad som är ett internationellt masterprogram. Men e-böcker är ett område med relativt lite forskning. Och med tanke på detta får jag nöja mig både med mitt betyg och kursen som helhet.

Fotot från Flickr-användaren gileslane under licensvillkoren CC BY-NC-SA 2.0

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *