Users and Information Activities in Digital Environments – Know Thy User

En positiv bieffekt av att leva i en nyliberal värld är förskjutningen mot ett kundperspektiv användarperspektiv på utvecklingen av tjänster och system. Snarare än att någon som bestämmer för en grupp människor hur man ska använda en viss tjänst eller system är det numera kunderna individerna och vad de tycker och gör som är utgångspunkten. Denna omvändning hindrade förstås inte mig när jag designade min webbsida. Men utvecklar man bibliotekets webbsida kan det vara bra att veta vad låntagarna tycker om webbsidan. Och vad de faktiskt gör när de surfar dit. Och en massa annat.

Högskolan i Borås korta kurs på 7.5 hp, ’Users and Information Activities in Digital Environments’, syftar att ge en bred bild av användarstudier inom området digitala bibliotek. Till digitala bibliotek kan vi även räkna in alla digitala ABM-verksamhter. Vad kursen framförallt gör är att ge kännedom kring några av de metoder som tillämpas av forskare och yrkesutövare för att fånga användarens åsikter och beteenden när de interagerar med digitala bibliotek. 

Den som läser kursen kan vara tacksam att den utgår från Dobreva, O’ Dwyer och Feliciati’s (2012) utmärkta och behändiga User Studies for Digital Library Development. Bokens utgångspunkt bottnar i de missuppfattningar och förutfattade meningar som finns kring användare av digitala bibliotek. Ofta så tror sig bibliotek veta precis vilka deras användare är. De kanske är övertygade att deras användarna kommer att vara intresserade av det digitala biblioteket som de har utvecklat. Kanske de tror att deras användare är ganska likartade. Ett annan missuppfattning bland bibliotek är vad författarna kallar för ”Digitala Donken”. I sann McDonalds-anda erbjuder biblioteket ett begränsat antal valmöjligheter och på så sätt tillfredsställa alla tänkbara användare.

User Studies for Digital Library Development förklarar begreppet användarstudier inom bibliotek samt introducerar några av de viktigaste metoderna för att genomföra en användarstudie. Några metoder som tas upp är enkäter, loganalys och s.k. ’eye tracking’. Boken tar även upp viktiga del områden som mobila gränssnitt, audiovisuella samlingar och hur barn interagerar med digitala bibliotek.

Nog om boken. Det finns alldeles för mycket att säga. Men läs gärna inledningen och allt annat som intresserar dig. Alternativt de kapitel du måste läsa om du kommer att gå kursen.

Personliga reflektioner: Dilemmat med deltidskurser

Efter ett år av kurser framstår ’Users and Information Activities in Digital Environments’ kanske som den mest traditionella av universitetskurser hittills i programmet.  Mina farhågor var att kursen skulle vara en typisk ’läs-och-lämna-in’ -kurs. Humanister och andra samhällsvetare känner väl till upplägget: läs ett antal artiklar/böcker och sedan skriv om dem i essäform. När man har läst ett antal kurser med ett mer spännande, kreativt och givande upplägg i programmet är det svårt att anstränga sig för en sådan struktur.

Glädjande nog försöker alla tre delmoment i denna kurs att bryta med denna teoretiska tråkmånsram. Genom grupparbete, forumdiskussioner och en litteraturanalys med en twist var man tvungen att engagera sig lite mer än vad man kan tro. Ett välkommet upplägg, eftersom det ger oss viss utrymme att utforska metoder som intresserade oss.

Men…

Alla erfarenheter jag har av att läsa kurser parallellt med varandra är att man kommer ALLTID att prioritera den ena kursen framför den andra.  Och olyckligt nog gick denna kurs parallellt med en som var betydligt större och omfattande. Båda kurser hade delmoment där man man betygsätts enbart med ’icke-godkänt’ eller ’godkänt’. Därför är det lätt att ha inställningen att man prioriterar ned inlämningarna med denna betygskala för att fokusera på en annan. Pragmatiskt. Men jag tycker inte om pragmatik.

Jag känner till metoderna. Jag vet fallgroparna. Men hur genomför användarstudier i en kontext där pengarna är knappa, kompetensen begränsad, förståelsen för verksamheten liten och där biblioteket är sin helt unika, egna lilla snöflinga. Själv känner jag att User Studies for Digital Library Development skulle behöva komplementeras av en helt annan bok (gärna svensk) där bibliotekarier berättar och ger inspiration i hur de har arbetat med alla möjliga metoder för att fånga deras digitala användare. Om tio år kanske skickar jag in mitt bidrag till en sådan bok.

Fotot från Flickr-användaren CameliaTwu under licensvillkoren CC BY-NC 2.0.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *